När yrkeshögskolan Novia I Vasa ställer till med fest för att fira sin 175 åriga verksamhet ligger fokus på den österbottniska ingenjörskunskapen.
Som talare har man bjudit in Håkan Agnevall, koncernchef för Wärtsilä Corporation. Orsaken är också ganska självklar, Novia och dess föregångare har ett 150 år långt gemensamt förflutet med Wärtsilä.
Må hända att såväl undervisningen liksom branschen såg annorlunda ut då, men många av de grundstenar som samarbetet byggdes på bär ännu idag.
Både Agnevall och rektorn för Novia Örjan Andersson lyfter upp samarbetet som den gemensamma nämnaren för utveckling.
– Hela vägen har det handlat om att vi har haft en nära kontakt mellan utbildning och näringsliv. Och en god dialog, säger Andersson.
Agnevall inflikar att även öppenheten för innovationer är i nyckelroll för att samarbetet hållit i sig.
– Att man fokuserar på omvärlden, jobbar med innovation och förändring och är öppen för nya idéer och tankar utifrån, det är oerhört vitalt.
Stort behov av ingenjörer
Örjan Andersson stoltserar med att de flesta utexaminerade ingenjörer stannar i området. Dessutom finns det ett konstant behov, inte minst från Wärtsilähållet.
– Det finns siffror på att det jobbar 13 000 ingenjörer i regionens energikluster. Under de senaste fem åren har vi anställt ungefär 350 personer i Vasa. Att vi kan rekrytera nya ingenjörer är väldigt viktigt.
Enligt Agnevall är det samarbetet med olika läroverk som tryggar företagens framtida kunskap.
– Men man ska ha stor respekt och inte ta det för en självklarhet. Man måste jobba tillsammans och få unga att attraheras av teknik.
Andersson påpekar att attraktionskraften fungerar åt båda hållen.
– Österbotten är väldigt starkt när det kommer till det industriella. Det här är också en sak som gör att det är väldigt fördelaktigt för oss att verka i en sådan miljö. Här finns traditionen. Alla känner en ingenjör i Österbotten.
Fortbildning får en allt viktigare roll
Utöver grundutbildning blir det allt viktigare med omskolning och vidareutbildning i vuxen ålder. Trots att baskunskaperna som erbjuds är konstanta, går utvecklingen så snabbt framåt att en kunskapsuppdatering ofta är på sin plats.
Det kräver att utbildningen uppdateras för att svara på de krav som arbetslivet ställer. Det kan bli dyrt och därför är ett tätt samarbete oftast det mest lönsamma för båda parterna.
– Det gäller att hela tiden vara med längst fram, spana in och följa trenderna och ta in det som är möjligt. För teknisk utbildning, krävs det apparater, satsningar och investeringar. Till en del gör vi dem själva, till en del kan vi göra dem i samarbete med industrin, säger Andersson.
Agnevall understryker vikten av att behålla en hög nivå på grundutbildningen.
– Det är viktigt att kunskapsnivån i matematik, fysik och kemi hålls hög. Att man inte sänker ribban. Istället bör man hjälpa studerande att lära sig. Det är också viktigt att föra en fortsatt dialog med industrin över vilka kurser man ska erbjuda för att vara relevant.
Måhända att det kommer på beställning, men Håkan Agnevall är inte anspråkslös med att beskriva den österbottniska attityden med idel lovord.
– Det här gäller inte enbart ingenjörer, utan Österbottningar generellt. Förmågan att samarbeta, att vara ödmjuk, lyssna, ta in nya tankar utifrån och verka i grupp, det är vi duktiga på i Österbotten. Det är mycket energi, mycket drivkraft, mycket entreprenörskap.
Örjan Andersson har lätt att hålla med, men lyfter ytterligare ett positiv attribut.
– Man är beredd att redan i unga år, när man har fått sin examen, ge sig ut i världen. Det här tror jag är en väldigt viktig sak, att man är redo att upptäcka världen och vara en del av något väldigt spännande i utvecklingen.